Indikatorn visar valdeltagandet i det valdistrikt i kommunen där deltagandet varit lägst. Ett högt valdeltagande är centralt för demokratins legitimitet och för att de valda representanterna ska ha ett starkt mandat. Skillnader mellan valdistrikt kan peka på socioekonomiska skillnader, skillnader i tillit till politiken eller hur väl kommunen lyckas nå ut till alla grupper i samhället.
Valdistrikt med lägst valdeltagande
Mål 10 Minskad ojämlikhet
| Rad-id | Område | Senaste värdet (%) | Datum |
|---|---|---|---|
| 0 | Arvidsjaur | 77,5 | 2022 |
| 1 | Region 10 (ovägt medel) | 69,1 | 2022 |
| 2 | Norrbottens läns kommuner (ovägt medel) | 69,0 | 2022 |
| 3 | Landsbygdskommuner (ovägt medel) | 68,9 | 2022 |
| 4 | Alla kommuner (ovägt medel) | 66,5 | 2022 |
Kommentar
Nuläget i Arvidsjaur
Valdeltagandet i Arvidsjaurs valdistrikt med lägst deltagande har legat stabilt högt under de senaste tre valen. Från 74 procent 2014 ökade deltagandet något till omkring 78 procent 2018 och låg kvar på nästan samma nivå 2022. Det innebär att även det valdistrikt i kommunen med lägst engagemang har ett valdeltagande som är betydligt högre än genomsnittet i både länet och landet. Valdeltagandet i distrikt med lågt deltagande har minskat i många andra kommuner de senaste valen, så utvecklingen i Arvidsjaur är väldigt positiv.
Om statistiken
Statistiken kommer från Valmyndigheten och SCB och avser andelen avgivna röster (giltiga och ogiltiga) av totalt antal röstberättigade i kommunalvalet i det valdistrikt som hade lägst deltagande. Uppgifterna samlas in vart fjärde år i samband med val till kommunfullmäktige.
Hållbarometern