Demografisk försörjningskvot

Mål 11 Hållbara städer och samhällen

Indikator SE. 11. 2

Indikatorn demografiska försörjningskvot visar hur många barn, unga och äldre som ska försörjas av varje person i arbetsför ålder. Den demografiska försörjningskvoten används för att beskriva hur befolkningens sammansättning förändras och vilka behov det skapar för välfärd och arbetsmarknad. En ökande kvot innebär att en mindre andel av befolkningen arbetar, vilket kan påverka både kommunens ekonomi och tillgången på arbetskraft.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel personer 0-19 och över 65 år av personer 20-64 år

Välj område
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde
0	Riket	1998	0,71
1	Riket	1999	0,71
2	Riket	2000	0,70
3	Riket	2001	0,70
4	Riket	2002	0,70
5	Riket	2003	0,70
6	Riket	2004	0,70
7	Riket	2005	0,70
8	Riket	2006	0,70
9	Riket	2007	0,70
10	Riket	2008	0,71
11	Riket	2009	0,71
12	Riket	2010	0,71
13	Riket	2011	0,72
14	Riket	2012	0,72
15	Riket	2013	0,73
16	Riket	2014	0,73
17	Riket	2015	0,74
18	Riket	2016	0,75
19	Riket	2017	0,75
20	Riket	2018	0,76
21	Riket	2019	0,76
22	Riket	2020	0,77
23	Riket	2021	0,77
24	Riket	2022	0,77
25	Riket	2023	0,77
26	Riket	2024	0,77

Datakälla: SCB

Exportera data till Excel

Kommentar

Nuläget i Arvidsjaur

Arvidsjaur har inte haft en tydlig varken ökande eller minskande trend sedan 1998, men de senaste åren har den demografiska försörjningskvoten ökat. Det betyder att antalet personer i arbetsför ålder har minskat i förhållande till antalet barn och äldre. Arvidsjaurs kvot, precis som genomsnittet för länet och kommungrupperna, är betydligt högre än riksnivån.

Om statistiken

Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antalet personer 0–19 år och 65 år eller äldre, dividerat med antalet personer i åldern 20–64 år. Ett lågt värde innebär att en större andel av befolkningen är i arbetsför ålder och kan bidra ekonomiskt. Statistiken tas fram av SCB.