Gå direkt till sidans innehåll

Utsläpp av kväveoxider totalt

Symbolen för målet hållbara städer
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Indikator SE. 11. 5

Indikatorn visar hur mycket kväveoxider som släpps ut till luften från olika sektorer i kommunen. Kväveoxider bildas vid förbränning i fordon och maskiner, och vid exempelvis energiproduktion. Kväveoxider påverkar både människors hälsa och miljön. Höga halter kan orsaka luftvägsbesvär, bidra till försurning och övergödning samt påverka klimatet indirekt genom ozonbildning.

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx) totalt

Rad-id Mätområde Datum Värde (kg)
0 Totalt 1990 397
1 Totalt 2000 332
2 Totalt 2005 262
3 Totalt 2010 190
4 Totalt 2015 161
5 Totalt 2016 158
6 Totalt 2017 167
7 Totalt 2018 128
8 Totalt 2019 123
9 Totalt 2020 104
10 Totalt 2021 98
11 Totalt 2022 94
12 Totalt 2023 89
13 Totalt 2024 99
14 Transporter 1990 322
15 Transporter 2000 249
16 Transporter 2005 207
17 Transporter 2010 139
18 Transporter 2015 112
19 Transporter 2016 107
20 Transporter 2017 114
21 Transporter 2018 84
22 Transporter 2019 75
23 Transporter 2020 62
24 Transporter 2021 58
25 Transporter 2022 56
26 Transporter 2023 55
27 Transporter 2024 65
28 Industri 1990 4
29 Industri 2000 4
30 Industri 2005 3
31 Industri 2010 2
32 Industri 2015 3
33 Industri 2016 8
34 Industri 2017 13
35 Industri 2018 2
36 Industri 2019 2
37 Industri 2020 2
38 Industri 2021 2
39 Industri 2022 2
40 Industri 2023 0
41 Industri 2024 0
42 Jordbruk 1990 4
43 Jordbruk 2000 3
44 Jordbruk 2005 3
45 Jordbruk 2010 3
46 Jordbruk 2015 2
47 Jordbruk 2016 2
48 Jordbruk 2017 2
49 Jordbruk 2018 2
50 Jordbruk 2019 2
51 Jordbruk 2020 3
52 Jordbruk 2021 3
53 Jordbruk 2022 2
54 Jordbruk 2023 2
55 Jordbruk 2024 2
56 El och fjärrvärme 1990 0
57 El och fjärrvärme 2000 0
58 El och fjärrvärme 2005 0
59 El och fjärrvärme 2010 10
60 El och fjärrvärme 2015 9
61 El och fjärrvärme 2016 10
62 El och fjärrvärme 2017 9
63 El och fjärrvärme 2018 10
64 El och fjärrvärme 2019 10
65 El och fjärrvärme 2020 9
66 El och fjärrvärme 2021 10
67 El och fjärrvärme 2022 9
68 El och fjärrvärme 2023 10
69 El och fjärrvärme 2024 9
70 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 1990 21
71 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2000 12
72 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2005 9
73 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2010 8
74 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2015 7
75 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2016 7
76 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2017 7
77 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2018 6
78 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2019 6
79 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2020 6
80 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2021 6
81 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2022 6
82 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2023 5
83 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2024 5
84 Arbetsmaskiner 1990 46
85 Arbetsmaskiner 2000 62
86 Arbetsmaskiner 2005 39
87 Arbetsmaskiner 2010 26
88 Arbetsmaskiner 2015 27
89 Arbetsmaskiner 2016 23
90 Arbetsmaskiner 2017 20
91 Arbetsmaskiner 2018 22
92 Arbetsmaskiner 2019 26
93 Arbetsmaskiner 2020 22
94 Arbetsmaskiner 2021 19
95 Arbetsmaskiner 2022 18
96 Arbetsmaskiner 2023 15
97 Arbetsmaskiner 2024 16
98 Produktanvändning 1990 0
99 Produktanvändning 2000 0
100 Produktanvändning 2005 0
101 Produktanvändning 2010 0
102 Produktanvändning 2015 0
103 Produktanvändning 2016 0
104 Produktanvändning 2017 0
105 Produktanvändning 2018 0
106 Produktanvändning 2019 0
107 Produktanvändning 2020 0
108 Produktanvändning 2021 0
109 Produktanvändning 2022 0
110 Produktanvändning 2023 0
111 Produktanvändning 2024 0
112 Avfall och avlopp 1990 0
113 Avfall och avlopp 2000 0
114 Avfall och avlopp 2005 0
115 Avfall och avlopp 2010 0
116 Avfall och avlopp 2015 0
117 Avfall och avlopp 2016 0
118 Avfall och avlopp 2017 0
119 Avfall och avlopp 2018 0
120 Avfall och avlopp 2019 0
121 Avfall och avlopp 2020 0
122 Avfall och avlopp 2021 0
123 Avfall och avlopp 2022 0
124 Avfall och avlopp 2023 0
125 Avfall och avlopp 2024 0
126 Utrikes transporter 1990 1
127 Utrikes transporter 2000 1
128 Utrikes transporter 2005 1
129 Utrikes transporter 2010 1
130 Utrikes transporter 2015 1
131 Utrikes transporter 2016 2
132 Utrikes transporter 2017 2
133 Utrikes transporter 2018 2
134 Utrikes transporter 2019 2
135 Utrikes transporter 2020 1
136 Utrikes transporter 2021 0
137 Utrikes transporter 2022 1
138 Utrikes transporter 2023 1
139 Utrikes transporter 2024 1
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen

Kommentar

Nuläget i Arvidsjaur

Utsläppen av kväveoxider i Arvidsjaur har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Minskningen har varit särskilt tydlig inom transportsektorn, som är den största utsläppskällan. Även arbetsmaskiner och egen uppvärmning står för en del av utsläppen och har visat en nedåtgående trend. Under 2020-talet har utsläppen fortsatt minska. 2023 noterades den lägsta nivån hittills, för att sedan öka igen något 2024.

Om statistiken

Indikatorn redovisar totala utsläpp av kväveoxider (NOx) från alla sektorer inom kommunen. Statistiken kommer från Nationella emissionsdatabasen och tas fram genom att nationella utsläpp beräknas och sedan fördelas till kommunnivå. Utsläppen på kommunnivå beräknas genom modeller som kombinerar nationella emissionsfaktorer med lokala data om exempelvis trafikflöden, energianvändning, jordbruksarealer och bebyggelsestruktur. Det brukar ta ungefär två år från referensåret tills statistiken publiceras, eftersom insamling och beräkningar kräver omfattande bearbetning och kvalitetssäkring.

Uppdaterad: 2026-10-30