Gå direkt till sidans innehåll

Utsläpp av kväveoxider totalt

Symbolen för målet hållbara städer
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Indikator SE. 11. 5

Indikatorn visar hur mycket kväveoxider som släpps ut till luften från olika sektorer i kommunen. Kväveoxider bildas vid förbränning i fordon och maskiner, och vid exempelvis energiproduktion. Kväveoxider påverkar både människors hälsa och miljön. Höga halter kan orsaka luftvägsbesvär, bidra till försurning och övergödning samt påverka klimatet indirekt genom ozonbildning.

Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx) totalt

Rad-id Mätområde Datum Värde (kg)
0 Totalt 1990 397
1 Totalt 2000 332
2 Totalt 2005 262
3 Totalt 2010 190
4 Totalt 2015 161
5 Totalt 2016 158
6 Totalt 2017 167
7 Totalt 2018 128
8 Totalt 2019 123
9 Totalt 2020 104
10 Totalt 2021 99
11 Totalt 2022 95
12 Totalt 2023 87
13 Transporter 1990 322
14 Transporter 2000 249
15 Transporter 2005 207
16 Transporter 2010 139
17 Transporter 2015 112
18 Transporter 2016 107
19 Transporter 2017 114
20 Transporter 2018 84
21 Transporter 2019 75
22 Transporter 2020 62
23 Transporter 2021 58
24 Transporter 2022 55
25 Transporter 2023 51
26 Industri 1990 4
27 Industri 2000 4
28 Industri 2005 3
29 Industri 2010 2
30 Industri 2015 3
31 Industri 2016 8
32 Industri 2017 13
33 Industri 2018 2
34 Industri 2019 2
35 Industri 2020 2
36 Industri 2021 2
37 Industri 2022 2
38 Industri 2023 0
39 Jordbruk 1990 4
40 Jordbruk 2000 3
41 Jordbruk 2005 3
42 Jordbruk 2010 3
43 Jordbruk 2015 2
44 Jordbruk 2016 2
45 Jordbruk 2017 2
46 Jordbruk 2018 2
47 Jordbruk 2019 2
48 Jordbruk 2020 3
49 Jordbruk 2021 3
50 Jordbruk 2022 3
51 Jordbruk 2023 2
52 El och fjärrvärme 1990 0
53 El och fjärrvärme 2000 0
54 El och fjärrvärme 2005 0
55 El och fjärrvärme 2010 10
56 El och fjärrvärme 2015 9
57 El och fjärrvärme 2016 10
58 El och fjärrvärme 2017 9
59 El och fjärrvärme 2018 10
60 El och fjärrvärme 2019 10
61 El och fjärrvärme 2020 9
62 El och fjärrvärme 2021 10
63 El och fjärrvärme 2022 9
64 El och fjärrvärme 2023 10
65 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 1990 21
66 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2000 12
67 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2005 9
68 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2010 8
69 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2015 7
70 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2016 7
71 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2017 7
72 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2018 6
73 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2019 6
74 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2020 6
75 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2021 6
76 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2022 6
77 Egen uppvärmning av bostäder och lokaler 2023 6
78 Arbetsmaskiner 1990 46
79 Arbetsmaskiner 2000 62
80 Arbetsmaskiner 2005 39
81 Arbetsmaskiner 2010 26
82 Arbetsmaskiner 2015 27
83 Arbetsmaskiner 2016 23
84 Arbetsmaskiner 2017 20
85 Arbetsmaskiner 2018 22
86 Arbetsmaskiner 2019 26
87 Arbetsmaskiner 2020 22
88 Arbetsmaskiner 2021 20
89 Arbetsmaskiner 2022 19
90 Arbetsmaskiner 2023 16
91 Produktanvändning 1990 0
92 Produktanvändning 2000 0
93 Produktanvändning 2005 0
94 Produktanvändning 2010 0
95 Produktanvändning 2015 0
96 Produktanvändning 2016 0
97 Produktanvändning 2017 0
98 Produktanvändning 2018 0
99 Produktanvändning 2019 0
100 Produktanvändning 2020 0
101 Produktanvändning 2021 0
102 Produktanvändning 2022 0
103 Produktanvändning 2023 0
104 Avfall och avlopp 1990 0
105 Avfall och avlopp 2000 0
106 Avfall och avlopp 2005 0
107 Avfall och avlopp 2010 0
108 Avfall och avlopp 2015 0
109 Avfall och avlopp 2016 0
110 Avfall och avlopp 2017 0
111 Avfall och avlopp 2018 0
112 Avfall och avlopp 2019 0
113 Avfall och avlopp 2020 0
114 Avfall och avlopp 2021 0
115 Avfall och avlopp 2022 0
116 Avfall och avlopp 2023 0
117 Utrikes transporter 1990 1
118 Utrikes transporter 2000 1
119 Utrikes transporter 2005 1
120 Utrikes transporter 2010 1
121 Utrikes transporter 2015 1
122 Utrikes transporter 2016 2
123 Utrikes transporter 2017 2
124 Utrikes transporter 2018 2
125 Utrikes transporter 2019 2
126 Utrikes transporter 2020 1
127 Utrikes transporter 2021 1
128 Utrikes transporter 2022 1
129 Utrikes transporter 2023 1
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen

Kommentar

Nuläget i Arvidsjaur

Utsläppen av kväveoxider i Arvidsjaur har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Minskningen har varit särskilt tydlig inom transportsektorn, som är den största utsläppskällan. Även arbetsmaskiner och egen uppvärmning står för en del av utsläppen och har visat en nedåtgående trend. Under 2020-talet har utsläppen fortsatt minska, och 2023 noterades den lägsta nivån hittills.

Om statistiken

Indikatorn redovisar totala utsläpp av kväveoxider (NOx) från alla sektorer inom kommunen. Statistiken kommer från Nationella emissionsdatabasen och tas fram genom att nationella utsläpp beräknas och sedan fördelas till kommunnivå. Utsläppen på kommunnivå beräknas genom modeller som kombinerar nationella emissionsfaktorer med lokala data om exempelvis trafikflöden, energianvändning, jordbruksarealer och bebyggelsestruktur. Det brukar ta ungefär två år från referensåret tills statistiken publiceras, eftersom insamling och beräkningar kräver omfattande bearbetning och kvalitetssäkring.

Uppdaterad: 2025-12-29