Hållbarometern
Indikatorn visar hur mycket kväveoxider som släpps ut till luften från olika sektorer i kommunen. Kväveoxider bildas vid förbränning i fordon och maskiner, och vid exempelvis energiproduktion. Kväveoxider påverkar både människors hälsa och miljön. Höga halter kan orsaka luftvägsbesvär, bidra till försurning och övergödning samt påverka klimatet indirekt genom ozonbildning.
Utsläpp av kväveoxider totalt
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg) |
|---|---|---|---|
| 0 | Transporter | 1990 | 322 |
| 1 | Transporter | 2000 | 249 |
| 2 | Transporter | 2005 | 207 |
| 3 | Transporter | 2010 | 139 |
| 4 | Transporter | 2015 | 112 |
| 5 | Transporter | 2016 | 107 |
| 6 | Transporter | 2017 | 114 |
| 7 | Transporter | 2018 | 84 |
| 8 | Transporter | 2019 | 75 |
| 9 | Transporter | 2020 | 62 |
| 10 | Transporter | 2021 | 58 |
| 11 | Transporter | 2022 | 55 |
| 12 | Transporter | 2023 | 51 |
Datakälla: Nationella emissionsdatabasen
Kommentar
Nuläget i Arvidsjaur
Utsläppen av kväveoxider i Arvidsjaur har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Minskningen har varit särskilt tydlig inom transportsektorn, som är den största utsläppskällan. Även arbetsmaskiner och egen uppvärmning står för en del av utsläppen och har visat en nedåtgående trend. Under 2020-talet har utsläppen fortsatt minska, och 2023 noterades den lägsta nivån hittills.
Om statistiken
Indikatorn redovisar totala utsläpp av kväveoxider (NOx) från alla sektorer inom kommunen. Statistiken kommer från Nationella emissionsdatabasen och tas fram genom att nationella utsläpp beräknas och sedan fördelas till kommunnivå. Utsläppen på kommunnivå beräknas genom modeller som kombinerar nationella emissionsfaktorer med lokala data om exempelvis trafikflöden, energianvändning, jordbruksarealer och bebyggelsestruktur. Det brukar ta ungefär två år från referensåret tills statistiken publiceras, eftersom insamling och beräkningar kräver omfattande bearbetning och kvalitetssäkring.