Hållbarometern
Indikatorn visar kvinnors inkomster efter skatt i relation till mäns inkomster. Skillnaden i inkomst speglar hur jämställt arbetslivet är och påverkar både möjligheten till ekonomisk självständighet och trygghet i form av pension och försäkringar. Kvinnors lägre inkomster har flera faktorer, som deltidsarbete, yrke och längre perioder av sjukfrånvaro eller föräldraledighet.
Kvinnors mediannettoinkomst
Mål 5 Jämställdhet
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Riket | 2011 | 77,8 |
| 1 | Riket | 2012 | 78,3 |
| 2 | Riket | 2013 | 78,9 |
| 3 | Riket | 2014 | 79,0 |
| 4 | Riket | 2015 | 79,5 |
| 5 | Riket | 2016 | 80,1 |
| 6 | Riket | 2017 | 80,3 |
| 7 | Riket | 2018 | 80,6 |
| 8 | Riket | 2019 | 80,6 |
| 9 | Riket | 2020 | 81,2 |
| 10 | Riket | 2021 | 81,3 |
| 11 | Riket | 2022 | 81,6 |
| 12 | Riket | 2023 | 82,2 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Nuläget i Arvidsjaur
Kvinnors inkomster i Arvidsjaur motsvarar omkring 80 procent av männens, vilket är en nivå som har varit relativt stabil under de senaste tio åren. Kommunen låg under 2023 strax under riksgenomsnittet och andra jämförelsevärden.
Om statistiken
Statistiken kommer från SCB och omfattar personer 20 år och äldre som är folkbokförda i kommunen. Nettoinkomsten beräknas som summan av alla inkomster – både förvärvs- och kapitalinkomster – minus skatt och övriga avdrag. Inkomster räknas per individ och sådana inkomster som gäller hela hushållet, som bostadsstöd, delas upp på de vuxna i hushållet.